Varför utländska casinon växer enligt CasinosOffshore analys av svenska spelmarknaden

Den svenska spelmarknaden har genomgått en av de mest genomgripande omvandlingarna i sin historia sedan regleringen trädde i kraft den 1 januari 2019. Spellagen (2018:1138) syftade till att kanalisera svenska spelare till licensierade operatörer, minska spelproblem och säkerställa att skatteintäkter stannade inom landets gränser. Trots dessa ambitiösa mål visar tillgängliga data att en betydande andel av svenska spelare fortsätter att välja casinon som verkar utanför det svenska licenssystemet. Det är ett fenomen som inte kan förklaras med ett enda skäl, utan snarare är resultatet av ett komplext samspel mellan regleringsdesign, konsumentbeteende och marknadsdynamik. För att förstå varför detta sker måste man titta noga på vad regleringen faktiskt åstadkommit, var den skapat oavsiktliga konsekvenser och hur speloperatörer utanför Sverige har anpassat sig till den uppkomna situationen.

Spelregleringens oavsiktliga konsekvenser för konsumentupplevelsen

När Spelinspektionen inledde sin tillsyn 2019 infördes en rad konsumentskyddsåtgärder som i grunden förändrade hur spel upplevs på licensierade svenska plattformar. Tidsgränser, insättningsgränser, obligatoriska pauser och Spelpaus-systemet är alla verktyg med ett legitimt skyddssyfte. Problemet, som marknadsanalytiker och spelforskare har påpekat upprepade gånger, är att dessa åtgärder i praktiken har skapat en märkbar skillnad i användarupplevelse mellan svenska och utländska plattformar.

Ta bonussystemet som ett konkret exempel. Enligt den svenska spellagen är marknadsföring av bonusar strikt reglerad. Licensierade operatörer får i praktiken bara erbjuda en välkomstbonus per spelare, och bonusarna måste uppfylla tydliga krav på transparens och omsättningskrav. Utländska casinon som riktar sig till svenska spelare utan svensk licens har inga sådana begränsningar. De kan erbjuda återkommande bonusar, cashback-system, VIP-program och kampanjer som löper kontinuerligt under hela spelarens livstid på plattformen. För en spelare som värderar dessa förmåner är incitamentet att söka sig utanför det licensierade systemet uppenbart och rationellt ur ett rent konsumentperspektiv.

Spelgränserna är ett annat område där regleringen fått oväntade effekter. Sedan covid-19-pandemin 2020, då Spelinspektionen temporärt sänkte insättningsgränserna till 5 000 kronor per vecka som en nödåtgärd, har debatten om gränsernas nivå aldrig riktigt lagt sig. Även om de temporära begränsningarna senare lyftes, har diskussionen om ytterligare åtgärder skapat en osäkerhet kring det licensierade systemets framtida villkor. Höginkomsttagare och erfarna spelare som anser sig kunna hantera högre insatser söker sig naturligt till plattformar som inte tillämpar samma begränsningar. Resultatet är att de spelare som regleringen minst behöver skydda – de som har ekonomisk kapacitet och spelerfarenhet – tenderar att vara de som lättast hittar alternativ utanför systemet.

Spelpaus, som är ett frivilligt och obligatoriskt självexkluderingssystem, täcker alla svenska licensinnehavare samtidigt. Det innebär att en spelare som registrerar sig i Spelpaus automatiskt stängs av från samtliga licensierade operatörer i Sverige. Systemet är effektivt för sitt syfte, men det skapar paradoxalt nog ett incitament för spelare som av misstag eller i ett ögonblick av frustration registrerat sig att söka sig till plattformar utanför systemet, eftersom dessa inte är anslutna till Spelpaus. Denna oavsiktliga konsekvens har diskuterats inom forskarsamhället och bland spelberoendeorganisationer, men någon enkel lösning har ännu inte presenterats.

Hur utländska operatörer har anpassat sig till den svenska marknaden

Det vore fel att beskriva utländska casinons tillväxt som ett passivt fenomen – som om svenska spelare av sig själva sökt sig dit utan att operatörerna gjort något aktivt. Tvärtom har många operatörer som verkar utan svensk licens gjort betydande investeringar för att attrahera just svenska spelare. Det handlar om allt från lokalisering av webbplatser till svenska, erbjudande av kundtjänst på svenska och anpassning av betalningsmetoder till vad svenska konsumenter föredrar.

Betalningslösningar är ett område där utländska operatörer har visat sig särskilt anpassningsbara. Trustly, som är ett svenskt företag, lanserade sin Open Banking-lösning som möjliggör direkta banköverföringar utan att spelaren behöver registrera ett kreditkort. Ironiskt nog används Trustly flitigt av både licensierade och icke-licensierade operatörer, vilket gör det svårt att använda betalningsflöden som ett effektivt verktyg för att begränsa tillgången till utländska casinon. Kryptovalutor har också vuxit som betalningsalternativ på utländska plattformar, vilket ger spelare ytterligare ett sätt att kringgå eventuella betalningsblockader.

Analyser av den svenska spelmarknaden, däribland material från aktörer som besök CasinosOffshore, visar att utländska casinon systematiskt arbetar med att erbjuda spelutbud som upplevs som bredare och mer varierat än vad som finns på licensierade svenska plattformar. Det gäller inte minst live casino-segmentet, där Evolution Gaming – ett svenskt bolag med verksamhet i Lettland och Malta – levererar tjänster till operatörer världen över, inklusive sådana som saknar svensk licens. En spelare kan alltså spela på en plattform utan svensk licens och ändå interagera med spjutspetsteknologi producerad av ett skandinaviskt företag.

Spelleverantörernas roll i detta ekosystem är komplex och ofta förbisedd i den allmänna debatten. Många av de mest populära spelautomaterna och bordsspelen som erbjuds på utländska casinon är producerade av leverantörer som också levererar till licensierade svenska operatörer. Skillnaden ligger inte i spelens kvalitet eller ursprung, utan i villkoren under vilka de erbjuds – bonusar, insättningsgränser och kampanjer. Det innebär att en spelare som söker ett specifikt spel inte nödvändigtvis behöver gå till ett utländskt casino för spelupplevelsens skull, men att de övriga förmånerna ändå lockar dit dem.

Kanaliseringens faktiska utfall och marknadens reella storlek

Kanaliseringsgraden – det vill säga andelen av det totala spelandet som sker hos licensierade operatörer – är det centrala måttet på hur väl den svenska spelregleringen fungerar. Spelinspektionen har i sina årsrapporter redovisat kanaliseringsgraden för olika spelkategorier. För onlinecasino, som är det segment där konkurrensen från utländska operatörer är mest påtaglig, har kanaliseringsgraden historiskt legat lägre än för sportspel och andra kategorier.

Enligt Spelinspektionens rapport för 2022 uppgick den totala omsättningen på den reglerade svenska spelmarknaden till ungefär 28 miljarder kronor i nettoomsättning (GGR, Gross Gaming Revenue). Myndigheten har uppskattat att den oreglerade marknaden, det vill säga spel hos operatörer utan svensk licens, kan motsvara ytterligare 15–20 procent av den totala marknaden. Det innebär att flera miljarder kronor i spelintäkter varje år hamnar hos operatörer som varken betalar svensk spelskatt på 18 procent av GGR eller bidrar till de svenska konsumentskyddsramarna.

Det är viktigt att förstå vad dessa siffror faktiskt innebär. Spelskattens nivå på 18 procent är en av de faktorer som analysörer pekar på som en drivkraft bakom operatörers val att inte söka svensk licens. Jämfört med Malta, där speloperatörer betalar en fast licensavgift och en lägre effektiv skattesats, är den svenska modellen avsevärt mer kostsam för operatörer med höga marginaler. Denna kostnadsskillnad återspeglas delvis i de bättre bonusvillkor och återbetalningsprocent (RTP, Return to Player) som utländska casinon kan erbjuda, eftersom deras kostnadsstruktur tillåter generösare villkor gentemot spelarna.

Det är också värt att notera att kanaliseringsgraden varierar beroende på spelarkategori. Yngre spelare, som är mer digitalt infödda och vana vid att navigera internationella plattformar, visar en starkare tendens att spela på utländska casinon. Äldre spelare och de som spelar sporadiskt tenderar i högre grad att stanna inom det licensierade systemet. Det skapar en demografisk klyfta som kan ha långsiktiga konsekvenser för det licensierade systemets bärkraft, eftersom de yngre spelarna utgör den framtida kärnkundbasen.

Regulatoriska verktyg och deras begränsningar i kampen mot utländska casinon

Spelinspektionen och den svenska regeringen har inte stått passiva inför tillväxten av utländska casinon. Sedan 2019 har ett antal åtgärder vidtagits eller diskuterats för att stärka det licensierade systemets konkurrenskraft och begränsa tillgången till icke-licensierade operatörer. Dessa åtgärder speglar en grundläggande spänning i regleringen: hur man balanserar konsumentskydd med marknadens attraktionskraft.

Betalningsblockader är ett av de mest diskuterade verktygen. Tanken är enkel – om svenska banker och betalningsförmedlare blockerar transaktioner till kända icke-licensierade casinon minskar tillgängligheten för spelare. I praktiken har detta visat sig svårt att implementera effektivt. Operatörer byter betalningslösningar och använder mellanledsföretag för att kringgå blockaderna. Kryptovalutor erbjuder ytterligare ett kringgående, och tekniken för att identifiera och blockera alla relevanta betalningsflöden är komplex och resurskrävande. Danmark har kommit längre med betalningsblockader än Sverige, men även där är effekten begränsad och kringgåenden vanliga.

IP-blockering, där internetleverantörer blockerar åtkomst till specifika webbplatser, är en annan åtgärd som diskuterats. Problemet är att VPN-tjänster (Virtual Private Networks) är lättillgängliga och gratis att använda, vilket gör att tekniskt kunniga spelare utan svårighet kan kringgå sådana blockader. Dessutom är IP-blockering ett trubbigt instrument som kan påverka legitima tjänster och skapar integritetsfrågor som är politiskt känsliga i en demokratisk kontext.

En mer strukturell diskussion handlar om huruvida den svenska spelregleringens design i sig behöver ses över. Kritiker, däribland representanter för licensierade operatörer och spelforskare, har argumenterat för att en sänkning av spelskatten eller en lättnad av bonusreglerna skulle förbättra kanaliseringsgraden utan att nödvändigtvis kompromissa med konsumentskyddet. Motargumentet från Spelinspektionen och spelberoendeoorganisationer är att lättnader i regleringen riskerar att normalisera mer aggressiva marknadsföringsmetoder och öka skadeverkningarna för problemspelare.

Det finns också en juridisk dimension som komplicerar bilden. EU:s grundläggande friheter, inklusive friheten att tillhandahålla tjänster, skapar begränsningar för hur aggressivt ett EU-land kan agera mot operatörer som är licensierade i ett annat EU-land, till exempel Malta. EU-domstolen har i flera avgöranden slagit fast att nationella spelmonopol och restriktioner måste vara proportionerliga och konsekvent tillämpade. Det innebär att Sverige måste balansera sin reglering mot EU-rättsliga krav, vilket begränsar handlingsutrymmet för kraftfulla åtgärder mot utländska operatörer som är licensierade inom EU.

Sammantaget visar analysen av den svenska spelmarknaden att utländska casinons tillväxt inte är ett tillfälligt fenomen eller ett enkelt problem med en enkel lösning. Det är resultatet av strukturella faktorer i regleringens design, konsumentpreferenser som inte alltid stämmer överens med lagstiftarens intentioner, och en global spelmarknad som är snabb att anpassa sig till regulatoriska förändringar. Utan en grundläggande omvärdering av hur kanaliseringsgraden ska uppnås – och en ärlig diskussion om vilka kompromisser som är acceptabla mellan konsumentskydd och marknadsattraktivitet – är det svårt att se hur trenden mot utländska casinon ska vändas inom ramen för det nuvarande systemet.